tisdag, oktober 17, 2006

Jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans

Jag vill köpa massa Gardell böcker, jag vill köpa nya plattor. Ternheim till exempel, Hennes nya låt Girl laying down är magisk. Jag får för mig att jag förstår den, det känns som ett dagboksklipp lite. Och då blir så gott som allt magiskt.

Sedan senast har jag varit sjuk, varannan dag känns det som. Fast så är det kanske inte riktigt. När jag är sjuk och tråkad, brukar jag öppna en mapp på datorn och titta på gamla bilder. Det går inte utan dator. Jag körde istället in YRAN 06-skivan i min dvd spelare, det funkade hyfsat. Någonting att se fram emot. All I have, Tiger lou.

Saknar nattliga msn-konversationer. Saknar dagliga samtal. Saknar allt lyx som man har när man bor hemma. Mest saknar jag kanske bröderna. Och Joanna! (Förlåt Jo, har inga pengar på mobilen. Mamma ska ladda på den idag, ringer kanske later) Vi måste gå ut någonting snarast! Träna, träna och mysa!

Min kondition har ALDRIG varit såhär dålig. Jag har tvingat ut mig på hårda asfaltgator och sprungit några kvällar nu. (Eller inte nu, för nu har jag varit sjuk men innan det) Jag har ju gymkort men det känns lite tabu att komma otränad till ett gym. Jag vet, det är ungefär hur ologiskt som helst. Men för mig är det inte det. Det är lika logiskt och självklart som gångertabellen. Ungefär! På torsdag ska jag dock och spinna, (jag måste ju övervinna det där, det är ju dölöjligt) till hårdrocks musik. Då bli man lite lagom arg och vill kanske springa ifrån den som skriker i högtalarna, kanske.

Jag har ju annars gjort detta till min bäbisbok om Alma, den är visserligen inte blå eller rosa med små bäbisar, men den handlar väldigt mycket om henne. Så nu kommer en kattrelaterad uppdatering. Hon har blivit större, och jag tog med henne ut i gräset för dryga veckan sedan. Det gillade hon, inte jag - det var kallt och klockan var kanske 3. Sen fick hon följa med mig i tröjan när jag skulle till tvättstugan. Jag är en curlingförälder till min katt. Så fort hon jamar byter jag vatten och försöker komma fram till vad hon vill ha. Eller tar med henne till tvättstugan. Haha! Jag vidgar hennes vyer.

Det är inte så illa med 1:an, 2:an och 4:an. Det funkar faktiskt. Jag blir lite klokare. Lite mer insatt i allt och ingenting. Har till och med hittat braiga program. Mäklarna är roligt (fast jag vet inte, hälften var nog en feberyr Caroline)

Jag sover BARA här för att jag inte fått nycklarna till min nya lägenhet än. Får jag sova där med dig sedan? Men du har det väl bra här på lagret?

Jag är lite rädd över hur vårt blåa Sverige ska klara oss, på riktigt. De rikare blir rikare. Fattiga(ste?) fattigare. Precis som över hälften av Sverige vill ha det i och för sig. Jag är förvirrad.

Nu ska jag återgå till min hetslista, som inte blivit kortare, utan längre, eftersom att jag varit sjuk och inte har någon dator att sitta hemma och knappa på. Jag känner mig totalt i obalans. Ibland skrattar jag så att jag tror att det är någon gasläcka på skolan, typ lustgas kanske. Ibland gråter jag bara jag ska säga att jag inte har någon dator hemma, eller berätta om någon annan petitess-skandal i mitt liv. För allt är petitesser.

Laleh - Vem har lurat alla barnen (det är vi som bestämmer)