Det snoade i London for nagra dagar sedan. Det var kaos i trafiken. Samtidigt vet jag att det ar sjutton minus hemma emellanat. Igar samlades slakten for en familjemiddag. Att vakna i London den 24 december ar ingenting som att vakna i Sundsvall. London fungerar som vanligt, myrstacken av manniskor var mycket storre an vanligt bara. Alla maste inhanlda de dar sista julklapparna!
Jag trivs i London! Ingenting ar lika roligt som forsta manaden da allt var nytt och spannande. Jag gar samma stracka till jobbet varje dag och lagger inte marke till de stora byggnaderna som omringar mig. Haromdagen nar jag var pa mitt gym och simmade i utomhuspoolen. Fick jag for mig att jag skulle rakna fonstren pa ena sidan. 230 fonster. Allt ar stort.
Pa jobbet har jag numera befattningen Supervisor. Vilket, om jag far saga det sjalv, ar ganska starkt jobbat. Det har varit harda julveckor med over sjuttio timmar. Men jag gillar det. Jag har de basta arbetskaraterna i hela varlden!
Jag och Elin ar nu aven tillbaka i centrala London. Holborn. Jag har kommit fram till att jag bara behover nanstans att sova. Jag bor hellre fler pa liten yta centralt en i en egen lagenhet utanfor London. Bussresorna ar sa jobbiga klockan fem pa morgonen! Jag och Elin bor darfor pa hostelet som vi bodde pa fram borjan. De har permanent boende ocksa! Jag har alltid folk att umgas med, jag har alltid nat att gora!
Internet har jag nu ocksa, blogga blogga blogga!
