Ett partytält och ett glatt humör

Boooo-ya!

Det viktigaste som hänt sen sista: Caroline Andersén gick ur vägra-ha-facebook klubben, och lämnade därmed rollen som ordförande till någon annan frivillig. För när den tionde människan jag träffade ute sa "Jag har sett bilder på dig på Siris facebook" gav jag upp i tron om att det låg nakenbilder på mig på sidan! Att jag inte förstår hur jag ändrar från Maria Andersén till Caroline Andersén, det är en annan femma. Nu står det "Maria har blivit vän med Siri Dovner".

Jag hade en gång en blå fin Sony Eriksson w350i. Tills i lördags, det vill säga. Så kamrater om jag är onåbar är det bara så att min telefon är i händerna av en man som ger förbannat mycket fart i virvelvinden. (Ja, jag vet att det är du) Eller nån som gick samma väg från Backyard Babies i lördags. En sak är säkert. Den är inte i tryggt förvar i min ficka. Men jag ska få tillbaka samma nummer, så ni kan ha kvar mig i kontaktlistan.

Backyard Babies spelningen var förövrigt bra. Lite ont om låtar från Stockholm Syndrome bara. Till min besvikelse. Men jag gillade deras extranummer skarpt. Det var ganska oväntat att sångaren skulle komma in själv och köra en ballad, en positiv överraskning. Kanske mindre oväntat att de också skulle köra Minus Celcius som extra nummer. Men det är en bra låt, så det får gärna vara väntat! Dregen är sjukt snygg. När de spelade Star War, då var livet underbart!

Att Takida även spelade, de gillade jag och Carro eftersom att vi var övertygade om att våra biljetter var rabatterade av den orsaken. Takida gjorde förövrigt en ganska bra spelning. Så himla mycket folk på deras spelning att det var svårt att misslyckas.

Yran, Gatufesten, fredagsutgångar, onsdagsutgångar och lördagsutgångarna har avlöst varandra. Livet är fint från mina ögon. Så imorgon, då är det fest igen! Linda flyttar ju till Göteborg och det måste tas avsked!

Godnatt, kamrater.

Någon på jobbet har humor:

Orginalet

Den förbättrade versionen...

Gatufesten

För första gången på länge ser jag faktiskt fram emot denna stadsfest. Jag har fått ledigt torsdag och lördag, och på fredag börjar jag inte förens klockan 22.

Jag ska se:

Hellacopters
Tingsek
Hardcore Superstar
Eskobar (Spelar 20.30 på fredagen så det ska hinnas med innan jobbet, där missar jag dock Mando Diao och Sigvardsson)
Håkan Hellström
Om humöret finns: Timo!

IH! Snorberget, är det fest eller?

Studenten -08

Staden jag lämnat

Jag har nu varit i Östersund i två veckor. Att åka tåg med hela torpshammars skola (då man bara sovit en timma föregående natt), är ungefär lika roligt som att vara hemma. För så roligt har jag verkligen haft. Det är precis samma jobb, men det är ändå en helt annan sak.

Feber och degen!

Sedan sist har det inte hänt mycket. I veckan har jag legat i feber. Jag var inte döende men jag lovar, det trodde jag när jag låg med diverse filtar och täcken och dessutom hade kläderna på, och ändå frös. Feber är inte roligt. Det kändes dock när jag gick över till min kära granne. Knackade på dörren, blev insläppt, gick raka vägen till hennes soffa och tippade omkull - med jackan på. Emmas reaktion var ungefär "Ska du gå igen?" Men nej, jag hade bara feber och frös, ville behålla jackan på. Så där låg jag, hela dagen, medan hon fixade hem barnfilmen Djungeldjuret Hugo, det var grejer det. Hon är lillmamman hon ibland, ibland är det jag som är lillmamman, vi turas som om!

Annars var Dregen (Ja, ascoola Backyard Babies Dregen) in och handlade för någon vecka sedan. Min reaktion: Näe, det kan väl inte vara Dregen, han har väl inte sådär ful jacka? Han är väl inte sådär kort. Men jo, tatueringarna är hans fingeravtryck och det var Dregen. Detta har jag tjatat om på jobbet ett tag nu men ingen verkar bry sig. Roger Pontare och Vincent är några av de kändisar som uppenbarat sig på Max tidigare, alla har tyckt att det är LITE coolt i alla fall. Men Dregen? Nej. Isabelles svar när jag berättade att Dregen hade varit in sammanfattar folks ovett ganska väl.

- Vem är Deeeegen?
- DREGEN, för fan!

För övrigt lider jag av beslutsångest. Mina önskemål inför hela sommaren måste vara inne snart. I år tänkte jag ta mig tid att gå på Gatufesten i alla fall en dag. De har ju styrt upp med rätt hyfsade artister och jag har ju garanterat ledigt en dag. Men då står dagarna och väger mot varandra. Vilken dag vill jag vara ledig?

Torsdag
Hardcore Superstar
Tingsek

Fredag
Mando Diao
Eskobar
The Ark

The Ark är ju festivalkåta, så att inte se dem skulle inte svida. Jag har sett dem, och kommer förmodligen att se dem fler gånger. Men det är fortfarande två tunga konkurrenter som väger mot varandra. Det lutar dock mot torsdagen, hur tråkigt det än vore att missa Eskobar.

Annars så känner jag mig peppad inför sommaren. Peace and Love känns lockande. Ceasars, Hardcore Superstar, Håkan, Johnossi, Kent, Mando Diao, National Teatern, Sugerplum Fairy, Hellacopters och Hives är några av de artister som jag garanterat skulle glo på. Sen är det alltid roligt att kolla upp band man inte känner till inför festivaler. Men en sak är säkert, jag vill dit.

Min cykelsemester kommer även att bli av. Även om det måste bli på egen hand! Planer smides.

Sen när blev en knytnäve ett bra argument?

Svar: Aldrig!

Min åsikt har alltid varit att människor slåss när de inte hittar ord för sin ilska. Jag borde fan köpa en ordbok till alla människor som äter på jobbet på natten. Varför? Jo, för att jag har torkat blod i en halvtimme inatt och för att hela inredningen flög åt alla håll igår natt!

En cevilt klädd polis hörde mig säga:
- Nu kommer polisen och säger "lugna ner er grabbar" sen far de hem!

... Vilket jag skäms lite för. Jag vet inte vad det innebär att vara polis och vill verkligen inte klanka ner på det jobbet de gör, (eftersom att de säkert gör mer än det jag ser) men, jag var frustrerad efter gårdagen då de bokstavligen var så det gick till. Min poäng är att jag faktiskt uppskattar poliserna!

Just nu är jag så fruktansvärt mentalt utmattad att hälften vore nog! Tur att jag har fröken "alltid humöret på topp" Norberg nätter som dessa.

Dumma Caroline, vakna!

Okej! Idag har jag pass 1, det vill säga klockan 7.30-16. Klockan 8.30 vaknade jag och fick panik. Borstade tänderna och sprang ut genom dörren. Om någon inte dyker upp till pass ett försätter den (läs: jag) verkligen passchefen i knipan. I dette fallet Larsson, som dock hade sprungit som en galning och lyckats redan vara färdig vid 9. Mitt pass var inringt eftersom att de inte fick tag på mig, och jag fick bli ledig... Jag är dålig på att vara ledig, liksom, vad gör man då?

Jo, man pluggar Renässansen.

Dr. House

Sitter och glor på House med Emma. Tycker att den serien är riktigt underhållande. Kan dock inte sluta tänka på Stuart Little när jag ser honom... Och då känns den där hårda fasaden plötsligt lite skrattretande.

Månförmörkelse och bio

I tordags natt slutade jag alldeles lagom till att få se månförmörkelses. Jag, Linda och Jannice stod och väntade på att månen skulle försvinna. Men när månen verkade vilja annat, sa Linda hejdå med en hopplös suck. "Ska ni seriöst stå här i kylan och vänta på att den försvinner?" Jajamensan! Jag och Jannice väntade, och väntade. Tillslut yttrade jag "Det här är det roligaste jag gjort på jättelänge" och la sedan till "... det säger nog ganska mycket om mitt liv." Det verkar i alla fall som om det är fler än jag som har för mycket fritid

Med detta sagt kan jag inte nog uttrycka varför jag ser fram emot Emo's födelsedagspartasy på lördag. Jag ska baka en tårta som hon sent kommer att glömma. Tänk om man vore såhär duktig! Det är jag dock inte, även om jag och Siri hade våra glansdagari högstadiet. Vår bästa var nog Joannas tårta på 15 års dagen. Kom ihåg att jag har sagt det, för nån lycklig dag kanske det kommer bilder!

I lördags var jag ledig och umgicks med morfar, för att sedan bege mig till filmstaden med Agnes. Vi skulle se den nya Tim Burton filmen "Sweeny Todd", med Johnny Depp som huvudrollsinnehavare. Johnny Depp är alltid en granti för en sevärd film. Så även denna gång. Men, jag har en fobi för knivar och halsar, och framförallt kombinationen. Den här filmen var en enda stor kombination av dessa två. När vi satt oss tillrätta i våra fåtöljer på rad åtta sa Agnes oroat:

- Är det förresten du som har fobi för halsar?
- JAA!!
- He he, ojdå!

Det var till att använda den bästa försvarsmekanismen av dem alla - Blunda!