Sincerely yours - go to hell!

Det här är mitt erkännande. Handen på tangenterna. Jag är helt värdelös på det här. (Läs: Internet) Jag är en hopplös bloggare. Jag vet inte ens hur man laddar upp Youtubeklipp. Det är inte för intet som jag hela tiden ger er Youtube-länkar. Och jag erkänner, jag har inte ens skaffat Facebook ännu.

Communitys går i trendvågor, när man lärt sig den ena så ska man skaffa sig en ny. Jag minns på den gamla goda lillstumpan F13-tiden, då orkade jag bry mig. Då det var roligt att bry sig. Det fanns ett eget liv i den där internetvärlden. Men det finns det inte längre för mig.

Idag är det förresten alla hjärtans dag. En dag som bara är till för alla människor som redan konsumerar alldeles för mycket. Själv firade jag dagen genom att sova till 16. Äta en tallrik fil, tvätta och nu: Blogga.

Det ända jag tänker på när det är alla hjärtansdag är min idrottslärare i högstadiet som var en gammal balettlärare från Ryssland. Hon kunde knappast någon svenska och hette Valentina. (Det vill säga nästan Valentine) För att inte tala om de där äckliga små gelegodisarna som man alltid får. Blev i alla fall lite glad av Google's logga.