Då har mamsen kommit hit. Överlämnat kärlek på 10 tum. Med prickar över bokstäverna. Nu är ju bara problemet att jag lärt mig att skriva utan prickar. Måste gå på en engelskt tangentbords avvänjningsklinik.
Det ar annstrangande att skriva. Är. Ansträngande.
Jag och min kära moder har spenderat alldeles för mycket tid på Starbucks. Camden Market, Primark, We Will Rock You, Hyde Park och resten av mitt liv. Första dagen sa mamma! "Var det längesedan du fick prata sist eller?" För jag pratade i ett medan vi tog oss från punkt A till punkt B.
Det är en sådan fantastisk känsla att få visa det liv jag lever här i storstaden. Ta mamma till mina smultronställen och berätta vart man får den bästa ölen i staden. Det känns som ett kapitel i mitt liv som precis skett. Men det har inte skrivits ner förens jag visat allt. Ett träd som faller i skogen, faller inte om ingen ser det. Ett liv som levs i London, händer inte om man inte får berätta om det och visa det.
1 kommentar:
och en underbar vecka det var :)
Skicka en kommentar