Nostalgi är en härlig känsla

Gud vad jag blir nostalgiskt. 1994 - det året då jag gick på sexårs och hellre räknade i tvåornas mattebok än lekte. Jag samlade på hockeykort och trodde att vuxna hade ögon i nacken... För det sa min mamma! Krokodilen Jimmie trodde å andra sidan att det var nermalda daggmaskar i hamburgare, för det hade pappa sagt. Krokodilen hade väl haft sin åttonde hjärnskakning och jag fick en lillebror som var så blå när han föddes att jag trodde att mamma fött en neger. "Maja, Maja, har mamma fött en neger?" Var mina första ord när jag besökte lillkisen på sjukhuset!


1996 skulle jag få ytterligare ett småsyskon. Det var då andra gången jag var övertygad om att få en syster. Andra gången min lovade (av Gud) och förväntade syster föddes med snopp.

Två år senare fick jag ytterligare en syster med köttslamsa mellan benen. Var det navelsträngen som satt på fel ställe tro? Jag kan klippa bort den! Döp henne till Felicia! De döpte mina systrar till Fabian, Eddie och Emanuel. Sen har jag storebror Jimmie också. Tufft att vara enda killen i familjen.

Ps. Jag älskar mina systrar, med eller utan testosteron. Ds.

Sex månader kvar, Sundsvall!

Idag samtalde jag med chefen. Berättade om Londonplanerna. För den fjärde augusti bär det iväg.

Jag och Elin lämnar Sverige och intar engelsk mark. Måndag den tionde Augusti börjar kurserna. Flairing, drinkar, service, vi ska lära oss allt om barternderyrket. Sen, kamrater...

Stannar vi i London.

Pretty fly - for a white guy

I fredags träffade vi några fransmän. Jag skulle stolt räkna för dem. Tycktes dock inte kunna hålla mig till rätt språk.

- ÖÖÖ, DÖÖ, TVAA, quatro, cinco, sies.

Det kom vilda protester från fransmännen som påstod att jag parle español. Que? Det hela påminner mig om när Caroline F10 stolt skulle visa morfar Love hur mycket spanska man kan lära sig av rix FM.

- Morfar, lyssna! Jag kan räkna till sju på spanska! ON, DÅS, TRES, KVATRO, SINKO, SINKO, SIJES.
- Men du räknar ju bara till sex?
Jag provade samma procedur en gång till och räknade varje ord på fingrarna.
- Det blir ju sju?
- Du säger ju bara fem två gånger...

Jävla Offspring!

Krokofantus, eller vad fan?

Alla säger alltid "men jag ska upp tidigt imorn, måste sova". Mitt svar är såklart alltid "det ska ju jag med". Vad får jag alltid till svar? Jo:

- Du sover ju ändå aldrig!

Det är fan sant det... Men ändå!

Tänkte sammanfatta min kväll: Carran ringde kl. 24 till jobbet. Hon var ute. Jag sa att jag skulle hem och säga åt Paprika (Patricia) att gå ut. Vilket jag lyckades med. Klockan 2, pallrade vi oss ner till krogen. Efter alltför lite alkohol. Jag drack en öl på krogen, sen var jag roligast i stan. Vilket bara jag fattade. Såklart. Mamma fattar säkert när hon läser detta. Hon är säkert lika nöjd som när jag gick ut med toppbetyg. (Som Borat skulle ha sagt "PAUS... NOT")

Hur som helst dansade jag och Carran jättemycket. Sedan delade vi på en vegetarisk pizza som komiskt nog smakade paprika. Jag väckte en kille på max och när polisen kom sa jag stolt "Jag gav honom vatten så han gick". Jag brukar alltid ge folk vatten och säga "botten upp", för då tror de att det är vodka och sveper skiten. I sann Elin anda skällde jag på de som stökade ner på max och jag pratade med några som skrek "Carro" och sa att de inte visste vem jag var. Alla vet väl vem jag är? Bäst!

Sen var det flaskpost hela vägen hem! Vem fattar det? Ingen förutom Patricia, men jag är full. Så det spelar ingen roll. Jag är tjugo år gammal, jag får vara full och rolig. Annat är det när man är närmare sextio. Då är alkohol bannlyst. Än så länge: Ha kul!

Nu: Sova kanske?

Caroline, ditt bästa inlägg hittills!

Fyra av fem toasters

Att glömma hämta ut jackan ur garderoben.

Vi styrde ju upp nån slags personalfest-light i helgen. Bowlingen var bland det roligaste jag gjort. Jag och Carran hejade på varandra som om vi vore ett team. Man kunde lika gärna slagit ihop våra poäng. Men JAG VANN! Detta endast eftersom att jag är bäst. I hela världen.

Väl hemma igen blandade jag rosa pantern och sex on the beach, som värsta lyxbartendern. Men när jag kom på krogen skrek mina manliga rötter "en 60 cl spendrups tack", det är nog där någonstans bilden tappade färg och jag glömde att hämta ut jackan. Nånstans där.

Jag måste helt klart ligga i om jag ska kunna vinna ölhävar-VM iår. Hur ska jag annars kunna göra min fader, sjufaldig guldmedaljör i lugg-VM stolt? Hårt liv.

Gå ner fyra kilo på en halvtimme

Klipp dig! Jag är mycket lättare nu.

En bantningsmetod som fungerar.

Moget, verkligen

Monica säger:
kan du inte acceptera att vi får köpa dig
Monica säger:
jag har köpt emma nu

Och du ska vara min mamma? Behöver jag ens nämna kedjesmsen?

jimmie säger:
nu köpte mamma mig
jimmie säger:
för 1150 kr
Corro säger:
Din billiga jävla snorunge
jimmie säger:
ska du säga du kostar bara 51 hahah
jimmie säger:
nu köpte mamma dig

Det märks att det inte är verklighetsbaserat. För vem fan köper hellre honom än mig. Vad kan han? Snickra en fin hylla. Jag har i alla fall riktiga skills. Slänga med ketchupflaskor? Ja!

MELLANDAGSREA

Har haft specialpris på en burgare i veckan. Jag skrattade gott bakom ryggen på Bea när en gäst sa.

- Har ni nåt billigt idag?
- Ja...

Svarade Bea och dröjde ett tag med fortsättningen. Och det som kom sedan var inte den bokstaven jag väntade mig. (G)

DET DÄR VAR INTE ENS ROLIGT CAROLINE!

Don't stop me now

Ännu en kändis i driven på jobbet

Elins mamma heter Anette Norberg, det vill säga samma sak som den kända svenska curlingspelaren. Häromdagen var Anette in i driven.

- Hej, sa jag. Är det bra?
- Jo, det är bra!
- Det blir sextiotre kronor. Häftigt förresten, det är inte varje dag man har en känd curlingstjärna i driven.
- Det är inte jag!
- Näe, jag vet att det inte är du!
- Hö, hö. (Ett vad man hör är ett framtvingat och obekvämt försök till skratt)
- Smaklig måltid, ha det bra!

Varför fattade hon inte mitt gabardinskämt? Det var ju faktiskt ett ganska bra sådant. Jävla Elins mamma. När Elin kom till jobbet berättade jag det hela för Elin, varpå hon svarade att hennes mamma var i Spanien.

Ops!

You look like you could be a part time model

December var en lång månad med många sena nätter. Nu är det januari och jag tycker om det låga tempot. Låter tekoppen svalna innan jag dricker innehållet långsamt. Jag vill inte längre ha koppen skållhet utan honung. Lite sötningsmedel och pissljummen vätska, tack! Det är ungefär så som jag vill ha livet serverat också.

Decemberhetsen är som bortblåst. Det verkar vara en återhämtningsmånad. Då plånboken får vila. Detta återspeglar sig även på jobbet där försäljningen dött av. Är det finanskrisen som skrämmer folk?

Jag tycker det är konstigt det där, jag har samma lön idag som jag hade innan krisen, samma timlön och samma räkningar. Varför ska då jag och alla andra känna att vi behöver hålla hårt i den där femtioöringen som vi annars inte plockar upp om vi tappar den? Gör inte detta bara att omsättningen minskar överallt, och om omsättningen minskar måste företagen skära ner på kostnader (personal?), vilket bara blir en ond spiral eftersom att ännu fler blir arbetslösa och omsättningen då minskar ännu mer för företagen?

Så tror jag att det är. Så för att lösa denna finanskris har jag därför shoppat gärnet de senaste dagarna. Tacka mig när finanskrisen är över, för jag lovar att det var den där åttonde Body Buttern som jag köpte som löste hela finanskrisen.

Eventuella tackgåvor kan ni skicka till Rådhusgatan 39 B. Min favoritblomma är Lilja och om Obama undrar så vill jag inte bli störd på jobbet med eventuella telefonsamtal, han hänvisas då att ringa till min personliga assistent (som jag då såklart har anställt).

Varsågod i förhand!