Om en till person skickar en förfrågan om jag vill gå med i en grupp som heter något i stil med "RIP Micheal Jackson" eller "Micheal Jackson, king of pop" så ska jag kasta datorn ut genom fönstret.
Inte för att jag tycker att han är dålig. Jag gillar Jackson. Men jag tycker det är så förbannat roligt att den vita negern för en inte allt för lång tid sedan var pedofil, idag är han det störta som hänt musikbranchen.
Var tredje låt som spelas på radion är Thriller. Vart är allas bubblande hat?
fredag, juli 24, 2009
fredag, juli 17, 2009
Livet
För någon dag sedan satt jag och kollade på tv-tablån i tidningen. Jag fann till mitt stora nöje att en film som jag gillade skulle visas, och blev jätteglad. För det krävs så fruktansvärt lite för att bli förnöjd numera.
Jag minns i ettan på gymnasiet när mamma återigen hade varit och hyrt en ny film, som hela filmen var helt lyriska över att se. Jag suckade bara och gick drog hellre täcket över huvudet. Förstod inte riktigt alla de små detaljerna i livet. Det var så få saker som kunde göra mig riktigt glad, samtidigt som väldigt mycket kunde göra motsatsen.
Nu känner jag att livet är helt annorlunda. Jag kan glädjas åt alla små detaljer i livet. Även såklart alla stora saker som händer. Men samtidigt är det väldigt få saker som kan få mig ur balans.
Jag har vissa tankebanor i huvudet som inte borde vara där. Eller jag har väldigt många. Men jag har även en stark Caroline som säger; "nu tänker du såhär därför att...".
För livet är helt fantastiskt!
Jag minns i ettan på gymnasiet när mamma återigen hade varit och hyrt en ny film, som hela filmen var helt lyriska över att se. Jag suckade bara och gick drog hellre täcket över huvudet. Förstod inte riktigt alla de små detaljerna i livet. Det var så få saker som kunde göra mig riktigt glad, samtidigt som väldigt mycket kunde göra motsatsen.
Nu känner jag att livet är helt annorlunda. Jag kan glädjas åt alla små detaljer i livet. Även såklart alla stora saker som händer. Men samtidigt är det väldigt få saker som kan få mig ur balans.
Jag har vissa tankebanor i huvudet som inte borde vara där. Eller jag har väldigt många. Men jag har även en stark Caroline som säger; "nu tänker du såhär därför att...".
För livet är helt fantastiskt!
tisdag, juni 30, 2009
Life is waiting for you
Jag är så trött dessa dagar. Har jobbar över tvåhundra timmar två månader i rad. På onsdag kväll påbörjar jag min tredje månad som kommer att landa på tvåhundra timmar. Det tär psykiskt och fysiskt.
Å andra sidan har den svenska sommaren kommit för att stanna. De där timmarna mellan arbetspassen spenderas med sand mellan tårna, svettig panna och havsbrisar som svalkar emellanåt. Lupinerna står i blom och axlarna är röda. Alla är hemma. Siri är hemma från Lund, Maria är hemma från Umeå, Linda är hemma från göteborg och Joanna har äntligen hittat hem från London. Så den lilla tiden jag har till övers, är fantastisk.
Å andra sidan har den svenska sommaren kommit för att stanna. De där timmarna mellan arbetspassen spenderas med sand mellan tårna, svettig panna och havsbrisar som svalkar emellanåt. Lupinerna står i blom och axlarna är röda. Alla är hemma. Siri är hemma från Lund, Maria är hemma från Umeå, Linda är hemma från göteborg och Joanna har äntligen hittat hem från London. Så den lilla tiden jag har till övers, är fantastisk.
söndag, maj 31, 2009
Miljöpartiet
Minns ni "Britney Fan Crying". Den här kampanjen med miljöpartiet var ju hur rolig som helst den med!
Service och EU-parlamentsval
Innan jag börjar med mina små bekymmer så ska jag ge er en länk.
Så nu till en jobbig sak. I Onsdags hade jag för trejde gången i min långa karriär som passchef öppet längre än vad som stod på entrédörrarna. I onsdags var det stängningsdags klockan 2. Klockan tolv var det lugnt. Klockan ett var det lugnt. Klockan kvart i två drar det igång och jag säger till alla som jobbar att så länge det fortsätter välla in folk vill jag att ni tar beställningar, jag kan stänga själv om jag så måste. Men öppet ska vi ha.
Med försäljning som om det vore en lördag, och bemanning som att det faktiskt vore en onsdag, så sliter alla som jobbar häcken av sig. Notorna på skärmen ligger på sex minuter emellanåt. Vilket är långa notor. Men det är inte LÅNGA notor.
När klockan är 2.30 hör jag hur folk står och klagar.
"Vad fan är det som tar sån jävla tid, lite kött och lite bröd"
"Men vafan, ska jag få beställa snart eller?"
Jag blir så irriterad att jag till några gäster som klagar går fram och bestämt berättar att vi STÄNGDE för en 30 minuter sedan. Att vi stängde för tre kvart sedan. Att vi stängde för en och en halv timme sedan. Vi gör vårt bästa!
När de då svarar att det är "god service" att de ska få sin mat på en gång... Blir jag arg.
Att ha öppet för länge, vad är det då? Dålig service?
Lite kött och lite bröd? Det tar SJUTTON sekunder att rosta ETT bröd. Tänk dig en försäljning på sextusen när du är själv i köket.
Bara för att man jobbar i en service branch ska man le och ta emot vad folk än gör. Annars kan gästen bara säga "dålig service".
Så nu till en jobbig sak. I Onsdags hade jag för trejde gången i min långa karriär som passchef öppet längre än vad som stod på entrédörrarna. I onsdags var det stängningsdags klockan 2. Klockan tolv var det lugnt. Klockan ett var det lugnt. Klockan kvart i två drar det igång och jag säger till alla som jobbar att så länge det fortsätter välla in folk vill jag att ni tar beställningar, jag kan stänga själv om jag så måste. Men öppet ska vi ha.
Med försäljning som om det vore en lördag, och bemanning som att det faktiskt vore en onsdag, så sliter alla som jobbar häcken av sig. Notorna på skärmen ligger på sex minuter emellanåt. Vilket är långa notor. Men det är inte LÅNGA notor.
När klockan är 2.30 hör jag hur folk står och klagar.
"Vad fan är det som tar sån jävla tid, lite kött och lite bröd"
"Men vafan, ska jag få beställa snart eller?"
Jag blir så irriterad att jag till några gäster som klagar går fram och bestämt berättar att vi STÄNGDE för en 30 minuter sedan. Att vi stängde för tre kvart sedan. Att vi stängde för en och en halv timme sedan. Vi gör vårt bästa!
När de då svarar att det är "god service" att de ska få sin mat på en gång... Blir jag arg.
Att ha öppet för länge, vad är det då? Dålig service?
Lite kött och lite bröd? Det tar SJUTTON sekunder att rosta ETT bröd. Tänk dig en försäljning på sextusen när du är själv i köket.
Bara för att man jobbar i en service branch ska man le och ta emot vad folk än gör. Annars kan gästen bara säga "dålig service".
tisdag, maj 26, 2009
Bokat
Detta blir ett kort inlägg innan jag i mitt lyckorus skuttar vidare till jobbet.
Den åttonde Augusti går flyget till London!
Den åttonde Augusti går flyget till London!
torsdag, maj 21, 2009
Framtiden och nostalgi
Jag har jobbat natten. Ljuset hann återvända till sundsvalls gator innan jag och Elin prommenerade hem längs storsgatan. Uteservberingar har börjat sättas upp. Det här regnat smått så det luktar sommar. Jag kan den här staden utantill. På gott och ont. Jag älskar Sundsvall.
Samtidigt har jag och Elin börjat drömma mer och mer om livet efter sommarn. Vi har fixat pass och visa-kort. I veckan ska boende och flyg bokas. Vi har nog aldrig varit såhär nära förut.
Det var längesedan jag såg fram emot någonting så mycket. Framtiden är ovis på ett behagligt sätt. Vi pratar om allt vi vill göra i London och England. Alla ställen vi vill se. Då får vardagen lite färg.
Ibland känner jag ändå att jag kommer att sakna den här staden. Det här livet jag lever nu. Jag gruvar mig för att lämna lägenhet, pappa, Jimmie som snart han också är pappa, fast tjänst, all släkt däribland framför allt allt farfar. Det är inte precis ett dockhus som kommer se likadant ut när jag kommer hem. Allt kan vara förändrat.
Men min längtan överröstar ändå alla andra känslor. London är snart min hemstad.
Samtidigt har jag och Elin börjat drömma mer och mer om livet efter sommarn. Vi har fixat pass och visa-kort. I veckan ska boende och flyg bokas. Vi har nog aldrig varit såhär nära förut.
Det var längesedan jag såg fram emot någonting så mycket. Framtiden är ovis på ett behagligt sätt. Vi pratar om allt vi vill göra i London och England. Alla ställen vi vill se. Då får vardagen lite färg.
Ibland känner jag ändå att jag kommer att sakna den här staden. Det här livet jag lever nu. Jag gruvar mig för att lämna lägenhet, pappa, Jimmie som snart han också är pappa, fast tjänst, all släkt däribland framför allt allt farfar. Det är inte precis ett dockhus som kommer se likadant ut när jag kommer hem. Allt kan vara förändrat.
Men min längtan överröstar ändå alla andra känslor. London är snart min hemstad.
torsdag, maj 14, 2009
Det nödvändiga inlägget om jätteballen
En dam i trettioårs åldern vid bordet brevid. "Pratar ni också om jätteballen, jag blev tvungen att låtsas ta kort på min kompis för att kunna fotografera den... HERREGUD."
söndag, maj 10, 2009
Twilight
Agnes och Carro har sett Twilight för många gånger. Detta för att de tycker att vampyren är snygg. Personligen tycker jag att han ser överkörd ut. Vilket jag till dem så många gånger att de blev irriterade när vi såg filmen. Soundtracken till filmen föll dock mig i smaken. Se bara här!
Paramore - Decode
The Black Ghosts - Full Moon
Linkin Park - Leave Out The Rest
Blue Foundation - Eyes On Fire
Rob Pattinson - Never Think
Paramore - Decode
The Black Ghosts - Full Moon
Linkin Park - Leave Out The Rest
Blue Foundation - Eyes On Fire
Rob Pattinson - Never Think
lördag, maj 09, 2009
Nostalgi i byrålådan
Jag och min kusin Johanna gjorde egna små dockhus när vi var små. Detta i två av lådorna i en byrå på övervåningen hos farmor och farfar. De står fortfarande kvar. Något förstörda men ändå i hysat gott skick. De hette Mulle och Molly. Hade båda varsin dagbok som var lika stora som min nagel. I denna dagbok var det saker skrivna. De hade varsin garderob med kläder vi sytt och nya lakan. Eluttag, micro, handduksållare, soffa, cd-spelare, (som såklart var kopplad till el-uttaget med en sladd gjord av ett blått gummiband) soffkuddar, dukar, lampor och skolböcker. (Ja, i plural) I skolböckerna hade vi såklart gjort uppgifter åt dem att lösa! Allt detta och mycket, mycket mer...
Det värmer i hjärtat när jag ser det.
Det värmer i hjärtat när jag ser det.
torsdag, maj 07, 2009
Sommartecken
Sundsvalls statyer har tagit av sig både mössa och halsduk. De njuter precis som mig till fullo av solen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)